hah. jag ska skratta ondskan i ansiktet ikväll. jag ska le åt de söndertrampade och smöra för de förklädda djävlarna.kanske är det så man ska se på allting. bara göra som lejonen och skaka av manen. för visst har vi alla en man att beskydda. det är trots allt ditt liv. varför inte börja skratta och gråta på samma gång. bara gör allt kaos. göra staden osäker för resten av... ja vad då? happie times are comming, and going. but still, you have your own life to ROCK N ROOLL! (om jag hade kunnat hade jag förstorar den där texten så att hela världen kunde se, hade jag gjort det vid det här laget.)skratta åt det dåliga och skratta åt det rätta.det är ingen annan än du som bestämmer dude .

gamla minnen äter upp mig innifrån. är det inte meningen att dom ska vara lyckliga? någonting att berätta vid den öppna spisen. över de rykande chokladmuggarna. nej. nej. för chokladen har förvandlats till någon äcklig röra. någonting nyttigt. någonting du inte blir fet utav. därför har minnena rätt att äta upp mig. jag vill glömma allt va bantningspiller, bantningskurer och diverse dieter handlar om. varför kan vi inte bara vara vi? varför?kalla det nyttigt. kalla det hälsosamt. men hur mycket förstör det inte? ni tror väl inte att hon står inne vid toaletten och spyr för att vara hälsosam? ni tror väl inte att hon trycker vassa knivar mot hennes hud för att vara nyttig? perfektion syns överallt. överallt. och ändå hör vi en röst inom oss som försöker göra sig hörd. en röst som skriker att det inte finns någonting som är perfekt . men vi låter oss luras. om och om och om och om och om och om och om och om och om och om igen. minnen. där fanns inte det här. där fanns inte "hur du förlorar 13646734673264 kilon på en vecka". där fanns lycka, skratt och glädje. där fanns konversationer om annat än olika dieter. annat än olika GI metoder. visst förstår jag de runda tanterna som får ont i lederna pga vikten. men små barn. tioåringar? dom har inte ens börjat växa innan de slutar. gräv upp mig när det tar slut. när allting stannar och ni insett vilken skam det här är. när kvällstidningar förstår vilken skam "familjen" skapat. berätta det för mig när det första "hur du återfinner kilona"-lägren öppnar. då ska jag skratta er i ansiktet.

.krävs det ett leende för att man ska vara glad? krävs det en tår för att vara ledssen? jag vill krypa ner i den kalla jorden. låtsas om att jag inte finns. önska att någon som älskar mig finner mig. men man kan inte bara ge upp hoppet. kan inte låtsas som om allt är slut när halva evigheten ligger för ens fötter. vi kan leka prinsessor, soldater, kungar. men vi kommer aldrig vara för evigt. kommer aldrig övervinna slutet..

Härmed meddelar jag att jag saknar min käre vän J jätte mycket. tack för att du finns. verkligen. finns bara en som han.. bara en! "Don't ya wish your boyfriend was hot like J"

Livet är inte alltid lätt, lyckligt eller underbart. Livet kan vara påfrestande – både smärtsamt och jobbigt. Man lär sig av sina misstag, och det finns alltid en mening till att man gör dem. Det kan vara både gott och ont. Ingen är som sagt "perfekt". Även fast folk tror att dem är det. Ingen ligger "högre" än andra, ingen är heller större eller bättre. Två personer gav dig livet för en anledning, du lever bara en gång. Kasta allt som får dig att må dåligt åt sidan, håll huvudet högt. Faller du, res dig upp igen – ilska, orolig eller gråtfärdiga ögon. Gå vidare, det finns så mycket mer som livet kan erbjuda. Bry dig inte om hur folk är, säger eller gör. Lev efter dina regler. Och definitivt inte efter andras, stå på dig. Du är stark .. även fast du själv inte är medveten om det.

Danke schön Linnea. M för att ta bort allting för ett litet tag. hjälpte faktiskt. sallad. cola. allting passar som pusselbitar. glömt hur allting brukade vara. plötsligt kommer allting tillbaka och man minns saker jag trodde jag hade glömt. varför kan inte saker alltid vara på det sättet? så där gulligt, skummigt, lent... fodrat. som jag läste en gång "kravmärkt, skumomlindat." det håller inte i längden. för sen ser jag allt fel. kan inte hjälpa att jag är som jag är. negativ. känns så patetiskt att sitta och skriva i gåtor. men. på något sätt är jag väl inte beredd att bara släppa allting. på något sätt vet jag inte hur man gör det. helst lever jag med allting innanför. så att ni slipper upptäcka vilken hemsk mardröm jag är... som jag blivit. kanske.var tog all kämpe-adrenalin vägen? var försvann all "jag kan" känsla? plötsligt kommer det där svarta, mörka. tar allting jag byggt upp bit för bit. meningslöst.MEN JAG VET ATT DET INTE ÄR SANT. DET ÄR INTE MENINGSLÖST. JAG HAR ER OCH JAG ÄLSKAR ER. NI ÄR DEN DÄR OSYNLIGA DROGEN ALLA LEVER UTAV OCH JAG ... JAG ÄLSKAR ER.

."heeeeeeeeeeeeeeeeeeeej gummaaaaan". vinglet innanför ytterdörren. jag skulle kunna låtsas att det inte existerar. men jag vet att det gör det, att den gör det. hur ska du kunna förstå hur jag ser på saker och ting. ni är likadana båda två. men på olika sätt. jag hatar er för det. för det ni predikar om. för det ni sedan låtsas som om det inte finns. man ska aldrig tala högt om sig själv. ändå gör ni det. klankar ner på andra. tyvärr har jag kommit på er. vet varför ni gör det varje kväll. bara för att gömma era egna fel och brister.så fegt..

.Satan för dig. Helvette för dig. Jag visste det från början men ville inte tro de helvetes jävla änglarna. Nu betyder det ingenting längre. Andas jag? Har jag något hjärtslag? Pulserar blodet som det ska? DUförstörde allting. Mina drömmar, mina inlevelser. ALLT jag byggt upp. Ändå står du där. På dina helvetes knäskålar och hoppas att jag ska tro på dina blodsprängda hundögon. Att jag föll för det en gång, hur kunde jag vara så blåögd? Kanske hade jag helst sett dig krypa, få känna att du var nere på den nivån du behandlat mig. Jag spottar åt ditt håll, hånflinar och dina patetiska försök att göra allting bra igen. Det finns inte i detta universum, förstår du inte det? Allting hänger inte på dina val, dina ord eller dina tankar. Du sitter där och klämmer fram dina klena små ursäkter medans mitt blod rinner. "Förlåt". Allt du kan säga är förlåt. Vet att jag bara behöver säga att allting ordnar sig. Att det är okej. Att du gjorde ett misstag (+ alla dina andra sådana)Jag behöver bara knäppa med fingrarna och du försvinner. Knäppa med fingrarna och du har vunnit hela det stela priset. Att ta döden på mig skulle få dig att leva i skam, precis där jag vill ha dig. Glöm aldrig att jag en gång försökte få dig att förstå. Nu har jag satt satan på dig och ditt helvettes liv..