Tillägnar detta inlägg för dig, för att jag saknar dig så otroligt. Hur ska det här gå? Det kommer aldrig funka att börja ett gymnasie, på en annan linje, i en annan kommun (kanske)... Om det gick skulle jag bo hos dig, du är min koldioxid älskling och varje dag utan dig gör som lite mera ont än i vanliga fall. Du är noterna i mitt liv, utan dig blir det ingen sång. Tystnad är allt jag hör även fast jag vet att alla runtomkring mig är högljudda. Kaffet smakar inte kaffe längre, musiken är bara ord och orden är bara bokstäver. Egentligen betyder bara en sak någonting när du är borta, Adam. Men för övrigt är allting skit när du är borta, när jag inte får krama på dig eller höra dina ord. När jag inte får höra ditt skratt eller när jag inte får skratta. Det är tyst och lugnt, tråkigt.Jag behöver dig som mest nu, mer än någonsin!

finns egentligen inga ord.vi låtsas bara att du endag ska förstå vad jagmenade med den där blicken.tyst med dig, var bara tystjag orkar inte med en gångtill. inte en gång till.

han sover som en liten ängel ja, med blont hår och en så himla liten näsa. Adam talar jag om såklart!! Jag måste då vara världens gladaste människa.

ja den föll men smälte lika fort bort igen, precis som julafton. Jag fick såmånga fina saker utav alla, det får mig att må dåligt, jag jämnför med det jag givit vilket känns som skit... skitsaker!Jag fick den där skivan jag ville ha, underkläderna, lampan, ljusen... men endå känns det som om någonting saknas... jag känner inte längre den där lyckan jag kände när jag var yngre, när man blev glad för ett litet träpussel...(jag vet att hon e en del av anledningen till detta, hon sitter där med sin sprit och tror att allt är frid och fröjd. varför gjorde ingen någonting? vi vet ju mycket väl hur det blir i slutet när botten av flaskan är slut... hon gör mig illamående vid dessa fall, HON gör att jag skulle kunna avsluta min närhet med våran familj... gamla minnen från förra året tonar upp innanför näthinnan, orden, slagen, tårarna... hela julfröjden är krashad pga henne...om hon bara visste..)men tack vare min älskade vän, JA MIN MIN MIN!!!, lyser solen på den kulna himlen. tack vare henne vaknar jag på morronen och vet att hur det än går an hennes leende bota alla taggar. tack älskling för julklappen, du vet hur man gör sin man lycklig... förlåt om min julklapp var kass, jag ska gottgöra dig!puss på er.

Så jag snurrar in mig i all spindelväv och allting blir lika svart som nattens mörkaste natt. Hur hamnade jag här igen? Skulle det inte vara tryggt nu? Ilningar längs ryggen med minnen suddiga som dimma. Jag ser men ändå inte, jag vet men ändå inte.Hur kunde allting plötsligt bli så komplicerat? Jag hade ju lovat mig sjläv att nu, nu vid självaste julafton skulle allting vara så perfekt.Men i vilken värld är någonsin någonting jag gör perfekt? Så jag snurrar in mig i spindelväv för att skydda mig från det starka ljuset som omger mig. Jag är inte en del av det där, jag vill inte.. det kanske var så det var, jag skulle låtsas vara en del av samhället fastän jag inte är det. Jag finner inte svaret jag nyligen hade i min hand. Hur ska jag veta när allting går i spillror? Hur ska jag kunna ta reda på när fakta boken är stängd... ?Allting, alla frågor och funderingar, lyckas foma ett frågetecken. Ett frågetecken, vad ska jag med det till ...?

Jaa ni, igår var verkligen en kväll att tala om. (Jag som inte skulle...) Hursomhelst var alla lika crazy, om inte crazygare. Sov hos min älskling och gick hem imorse vid halv nio, trött som faan men det var ändå mysigt att gå i friska luften när ingen hade gått upp. Mötte mamma i dörren och trodde jag skulle dö. Meen hon sa inte mycket hon. Gick och la mig för att sedan gå upp vid ett. Har typ städat sedan dess. Mycket blev komplicerat igår, det måste vissa hålla med om. Och jag har nog aldrig sett Millan på det där humöret, ICKE sa nicke... men egentligen så kommer jag inte ihåg så mycket (helt otroligt egentligen). Men så är det.. har försökt hela dagen att komma ihåg vad som hände och inte hände. sen vet jag inte vad som är dröm och vad som är verklighet...Städningen är inte klar än, så lite dåligt samvete har jag som sitter här men... ärs. det är ändå ingen som egentligen håller koll på om jag sover eller är vaken. Mumsig låt det kom på radion nu, U2 - The sweetest thing.Fortfarande är jag förkyld, men jag hoppas att det ska ha gått över helt tills imorron.. DET E FFS JULAFTON IMORGON GOTT FOLK! Helt unbeliveable... Hoppas att de flesta får en bra jul, även de som kanske inte har det så bra ställt med ekonomin eller med familjen.. Kanske finns det några som sitter ensamma, det e till er jag som mest önskar en god jul. Vad gör man egentligen då? När man e ensam, kanske gammal? Det e ju inte direkt som om man kan gå ut på puben eller shitt? Kul att sitta och kolla på tv liksom.. ? Inte... äärs, nu ska jag fan ta och fixa lite mera, så att mamma blir nöjd osv...for so long lovers (kommentera gärna mina inlägg)

Ikväll, hur blir det ikväll är den stora fråga.Jag vill men jag mår inte topp just nu.Har ingen lust att missa det heller liksom.Well well. Har slagit in paket, städat och nu ska jag nog ner och koka de där jävla bönorna. suck suck suck.krya på mig, ja tack!

Aldrig roligt att vara hemma och vara sjuk såhär på jullovet. Men ikväll ska jag nog ändå hem till Niklas, om Cayo följer med vill säga. Gårdagen var så otroligt rolig. På dagen så hände det inte så mycket speciellt sådär. Efter skolan kom jag hem och hjälpte mamma med Julstöket. Sedan åkte vi ner till centrum och köpte lite.. olika saker. Såg en väska som jag såå gärna vill ha, men det är nog lite sent att önska sig den nu, kanske till födelsedagen?När vi kom hem var jag stressad till max, slängde mig praktiskt taget in i duschen. Inte blev det bättre av att Alexandra ringde hit och sa till min mamma att vi skulle träffas klockan 5! Skyndade på med att platta håret, klä på mig, sminka mig och klä på mig ytterkläderna. Mammsen skjussade mig till skolan och jag kom innanför dörrarna prick tio i sex. Då visade det sig att all stress var förgäves OCH att jag såg ut som... inte mig själv i ansiktet (tydligen var det liite för mycket puder). Sen kom alla och jag vart jätte glad när Cayo dök upp, även fast hon hade ont (?). Upp på scen gick det bra att sjunga, men det kändes som om jag darrade på rösten av nervositet, men det gick bra utan att skratta. Slutet var lite roligt, men det gjorde absolut ingenting. Vi hade trots allt visat alla vad vi kunde. Efter blev det julklappsbyte och jag fick en miniradio som jag bytte med Sanna mot en påse godis, godisråttan NR1. Efter det följde jag med Alexandra och Linnea hem till Alexandra och var där en liten stund, men jag gick hem rätt tidigt då jag inte hade så mycket ork och sådär. Sen bar det hemmåt och tog det lugnt. Idag ska jag julstäda och julstöka och julbaka och.. ja allt va det innebär ni vet.for so long.