Sååå, igår blev en spännande kväll. Vaknade vid ett av att en massa människor skickade sms till mig. Så det var bara att pallra sig upp, skagig i benen pga en grymt äcklig dröm! Sedan ringde Linnea och bjussade mig på middag. Så det var bara att klä sig och sätta sig på bussen till hagviken. Trevlig kväll tillsammans med Linda och Emilia, vilket det inte är ofta man träffar. Jo, sedan var det så att våran inbjudan till Finkan drogs tillbaks, och stämningen blev en aning depp. Vad skulle vi nu göra? Eftersom att ingen hade någon bättre ide än Emilias åkte vi ner till Centrum. Där nere stötte vi på två vänner till the little trio. Så vi bjöd själva in oss till "repan". Men av någon anledning blev både jag och Linnea segast av alla. Så vi skulle röra oss hemmåt. Ett minus uppstod då jag kände hur blöta mina skor var, hur kall jag var om benen och hur mycket jag frös. Så jag fick dra på mig mina jeans över mina leggins. Mötte Lina gjorde jag även, och vi kilade hem till henne och drack citron-te. Fick skjuss hem av mamma sent sent sent iklädd Linas mjukisbyxor, Linas lite förstora skor och Linas strumpor. Kort sagt, jag äger för tillfället en del av Linas garderob.

Idag vaknade jag sådär lagom tidigt av att Ida skickar sms. Men av ren trötthet somnade jag om. När jag sedan vaknade "på riktigt" var det bara att pallra sig upp och städa mitt bombnedslag till rum. Kändes faktiskt skönt att damsuga det där råtthålet. Sen kom Ida och Lina förbi på te och bulle. Alltid lika trevligt att ha de flickorna här. Vi satt, som vanligt, och samtalade om allt möjligt. T.ex vad vi gått igenom under helgen. Sedan planerade vi även frammåt i tiden. Kändes skönt. Nu sitter jag här, måste egentligen göra klart den där engelskauppgiften som faktiskt är försenad (och som tillochmed Lina har gjort). Men jag har ingen lust. Och jag känner dessutom bara stor ångest över att gå till skolan imorgon.

Fick syn på denna genom Linn och tyckte den var riktigt ärlig :

ångest är när man spelar trummor och slår på precis allt,

förutom trummorna