Dagen har varit underhållande, fast nu när jag väl sitter här känns allt dimmigt och så långt bort. Åkte hem till Lina efter skolan. Pratade, käkade kärleksmums (för att på sätt och vis fira....) sedan åkte jag hem. Hon hade en dejt med Sandra. På vägen upp spricker mitt däck och hjärtat stannar upp för en stund "var det här något slags tecken" viskar mitt hjärta, sällan sickan säger hjärnan. Jag fortsätter min vandring hem, då till fots. Väl ovanför backen stöter jag på Alexandra och Annelie. Någonting sköljer ner mig, någonting av dåligt samvete.

Väl hemma stoppar jag nyckeln i nyckelhålet och hör larmet gå igång, ensam hemma, perfekt! Glor på OC och blir galen på det lyckliga slutet, av med skiten och ut för att skriva ner allting som springer runt i skallen.

Jag vill inte lura mig själv än en gång, ändå går jag runt och hoppas. Vaknar med hopp i bröstet och somnar med någonting av en besvikelse, "imorgon kanske, imorgon kanske han dyker upp tillslut" tanken är en synd för mig... det är nästintill ett lagbrott att ens tänka tanken. Problemet är att jag idag vet att jag inte kommer somna med besvikelse, där kommer istället önskningarna ta plats. Fåniga små önskningar som egentligen bara är falskspel med mitt egna hjärta som insats. "Jag skulle ju hålla mig ifrån sånt här tjaffs, varför!? Varför lyckas jag alltid falla tillbaka". Det är så galet mycket som ligger framför fötterna på mig, allt för mycket. Tankarna är inte klara, som jag sa... allt känns så dimmigt.

(Låt mig berätta att jag avskyr när jag ser hennes ögon efter ett glas av vad som förstör henne. Avskyr att först behöva lyssna på komplimanger som endast visar sig när ytan bryter upp och sedan hur hon klagar på resten, det som inte passar sig i ögonen. Sist men inte minst kommer hennes ynkliga försök av att ha någonting att må dåligt över. Försöka hitta saker som inte på något sätt stämmer överens med vad det verkliga livet säger. Jag vet att det finns mycket hon skulle vilja göra för att få saker och ting att lösa sig, men just nu finns det bara en utväg för henne... fel utväg. Jag vet att hon inte är fullt medveten om vad hon pratar om, då hade hon aldrig frågat en sån privat fråga.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Haha, ingen vet typ att jag skriver det här inlägget med tanke på att jag inte uppdaterat här på typ tusen år. Så, vad har egentligen hänt i mitt liv? - Ne inte mycket alls faktiskt. Har ni frågor så ställ dom right away.   PUSS ...

Så, längesen jag uppdaterade (egentligen längesen jag ens satt vid en dator). Under tiden har saker och ting hänt, fast egentligen ingenting speciellt sådär.   Sista veckan på mitt sommarlov satt jag mestadels hemma och slappade framför bland annat ...

Hallå där ute! (och typ grattis i efterskott till snesan)   Nej, tyvärr (till er som hoppandes) jag har inte slutat blogga!! Tog bara en paus från datorn/internet för ett tag. Har haft lite andra saker för mig. Såsom att åka in till stora staden till...

Nu har jag iallafall bestämt med Linn att vi ska åka in till storastaden imorgon. Handla lite kläder och dessutom löshår, nu ska det minsann bli av. Hoppas bara att det inte är för ingenting jag köper den. Vi får helt enkelt se.  Känner mig helt lam ...

Vaknade precis upp hemma hos NAdija. VÄDRET ÄR KASST