Är inte direkt aktiv här när solen tittar fram där ute, då finns det så mycket andra saker att göra istället. Dessutom har det inte varit rätt ställt här hemma, så jag har helst varit ensam/med vänner istället för att ens vara innuti det här förskräkliga huset. Jag har ingen som helst lust att stanna kvar här nu alltså, hon håller mig hårt som jag vet inte vad! ! ! Så antingen ställer jag mig upp och sover hos Liza i helgen, bara för att få lite and-rum ELLER så ber jag snälla Tommy komma och hämta mig härifrån och sover hos syster-yster i helgen... där är det iochförsig inte heller så speciellt bra, hon förstår inte heller fastän man kanske kan tycka att hon SKA göra det.

Hade precis världens samtalt med Liza, älsklingen försökte peppa mig för att komma hem till henne i helgen och käka chips med dipp för att tjocka oss osv... problemet är ju bara det här sovförbudet som kommit att förstöra allting för mig. Fast som jag sa, isånnafall går jag hem till Liza på morgonen, kommer hem sover och går hem till Liza med en gång. Kanske att jag duschar och äter frukost men inget mer. Pallar inte den här hetsade luften som jag andas här hemma. Den enda som verkligen hjälper mig just nu, känns det som, det är pappa. Pappa och hans nya glada humör.

Är det NÅGON som kan hjälpa mig? Någon som vet hur man tar itu med sina föräldrar för att de ska förstå att man faktiskt inte är så himla liten längre!? För jag orkar seriöst inte mer...