Kollade på "Fetman tog hennes liv" för ett tag sen och jag är fortfarande skräckslagen. Snacka om att den twistade upp min hjärna totalt. Nu tänker man inte på något annat. Dessutom kommer jag drömma mardrömmar inatt. Bilden av dom där gigantiska fettvalkarna är fastklistrad i min hjärna. STACKARS människa, fast visserligen valde hon sitt egna öde.

Jag kan verkligen inte förstå hur det kan gå sådär långt! Om det gällde en själv skulle jag sluta äta, svälta mig själv. Men när fettet försvinner, vart tar då all uttöjd hud vägen? Krymper det? Nej, min hjärna är helt uppe i varv nu. Efter att ha kollat på det där var jag grymt nära på att gå ut och ta en powerwalk, men så påmindes jag om kylan när jag var på väg ut för att byta om. Så jag gick och duschade istället.

Idag har inte mycket hänt. Förljde med Nadija till Arbetsförmedlingen efter skolan. Det var mycket roligt. Hon hade en "dejt" med en gubbe genom webcam. HA HA. Sedan bar det hem till henne och åt middag där. Mycket bra gjort Nadija, mycket mycket! Sedan redde jag ut "vad det nu var" med alexandra idag, det känns bra. Skönt att ha det ur världen. Så nu sitter jag här. Sitter och sitter. Känner mig bara.... tom igen. Tom på allting. Hela tiden. Varje dag. Varje timme. Varje minut, TOM! Jag är så otroligt trött på det. Kan det inte bara.... hända någonting!? Vad vet jag inte, men helst någonting kul och lyckligt. För jag är så trött. Trött på att vara TOM!