en jag kysst som jag verkligen har känt en känsla med har inte varit den jag vart jätte kär i.känslan av kyssarna är... dom är...du vet när man äter chokladman kan nästan inte sluta äta den ? för att det är så gott.. så känns kyssarna, man vill bara ha mer, man verkligen hungrar efter dom.och varför det är så är..det går som en rysning i hela kroppen ut i fingrarna... som en elektrisk spänning och man bara darrar.jag hungrar efter det

En slemmig äcklig krypande känsla slingrar sig upp mellan ryggkoterna och huden knottrar sig ända in i benmärgen.Trappstegen känns tyngre och tyngre för varje steg jag tar. Upp är allt jag vet, upp är dit jag ska. Äldre dag för dag som går, allt mer och mer problem, allt mer seriösa.Du gör misstag, jag gör ohyggliga misstag. Det enda misstag jag inte ångrar är det här.

Älsklingen gav mig feta chocken nyss, urs och tvi och blä! GÖR ALDRIG SÅDÄR IGEN!! Jag kan inte ens tänka mig dom två utan varandra, det funkar bara inte. Det är helt knas hur saker och ting kan funka så bra tillsammans. Nu när jag sitter och förklarar hur bra de passar tillsammans känner jag bara hur "åååh vad jag saknar ett förhållande" eller iallafall någon att kramas och.. ah med. Det här var ju inte alls bra. Nej urs urs urs..

Solen har ännu inte gått upp helt och hållet, och ändå är jag fullt vaken. Den här dagen känns så mycket bättre än den dessförinnan. Ändå är det någonting som inte är rätt. Vad det är som saknas vet jag inte. Ska väl kanske kila och leta reda på lite saker innan jag går till den där gråa byggnaden som kallas skola.