Seriöst. Är väldigt avundsjuk på det motsatta könet idag. Väldigt. Sitter här och viker mig dubbelt av smärta (tyck synd om mig). - De kan käka väldigt mycket och träna samtidigt utan att oroa sig över deras kurvor, för de har inga.- De behöver inte uppleva "veckan" varje månad.- De kan inte kämpa fram en hel bebis från ett hål i deras kropp.- Dom har det mycket lättare att jobba sig uppåt utan könsdiskriminering. - Behöver inte oroa sig för ormar om de behöver uträtta sina behov i skogen. Var lyckliga!

Stackars stackars mig som sitter här och har ont överallt, både psykiskt och fysiskt. En dag har gått, sex dagar återstår och jag jublar av lycka. Idag har jag varit hos bror min och firat hans 31 års dag. Gav honom en ynklig äggklockan bestående en bad anka. Adam tyckte iallafall att den var rolig och jag antar att det är ett plus. Till en början var allting okej, trevligt att träffa alla ochsåvidare. Sedan blev allt bara jobbigt, ungefär samtidigt som allting började kännas. Inte blir det bättre av att människorna runt om kommenterar det och säger "jasså du är i den veckan på månaden". JA! (kan ni bara sluta påminna?)Märks dessutom att jag är otroligt lättsårad just nu. Räckte med att Adam puttade på mig och ville att jag skulle sluta be om kramar för att mina ögon skulle tåras. Känns verkligen hur larvigt som helst. (Fick till slut en kram, efter många om och men.) På vägen hem satt jag och lyssnade på samma låt om och om igen tills mamma lackade, eftersom hon hörde musiken. Ville bara att Farmor skulle hoppa ur bilen, störde mig på hennes närvaro under hela dagen. Varför vet jag inte. Det är väl bara saken att jag vet en massa saker som jag inte borde veta om. Hemma i Bålsta bestämmer sig min mor för att vi ska åka och handla. Turen som jag inte äger idag visar sig än en gång då jag letar efter mina bortsprugna föräldrar och möter Micke, Slim, Erik och Kim i en utav gångarna, säger ingenting utan skämms mest för min utstyrsel. Möter dom än en gång i kassan och vill mest försvinna under jorden. Inte för att jag bryr mig utan för själva saken att jag inte ens hälsade. Visserligen kanske det var bäst så. Så nu sitter jag här med huvudvärd, magvärk, fotvärd och hjärtekross. Tre saker skulle jag behöva nu. Älskling, choklad eller *dendära*. Fy på mig. Fy fy fy!

Så jag skulle vara hemma och bara ta det lugnt ikväll men tydligen fick jag inte det. Eller fick och fick. Sitter helt inne i min melodifestival när Älskling ringer och tvingar mig hem till Björn. Ikväll. Igen. Visserligen var det rätt skön stämmning men jag hade hellre bara varit hemma och tagit det lungt med min mor, faktiskt. Känns grymt. Konstigt mot Linnea. Men jag får väl prata med henne helt enkelt och försöka förklara. Imorgon fyller bror år så vi ska dit och fira honom. Ska ge honom en grymt söt äggklocka. Kanske inte världens roligaste present, men bättre än ingenting. Och vad kan man förvänta sig från en barnbidragsspenderandesyster ? Nu är det dags att sova.