Imorrn ska bli första dagen på allt nytt, jag ska flytta om saker i mig och rensa det jag inte vill ha kvar. Allt äckligt surt och beskt ska bort och kvar ska bara finnas bitterhet. En människa klarar inte hur mycket som helst. Inte första gången allting sätts på prov, inte sista heller. Men så länge jag fortsätter kämpa ska ingen bräcka mig. Patetiskt att tro att något sånt skulle få mig ledssen, synd när man inte vet bakgrunden till allt. Hur som helst så ska jag inte sjunka ner, inte igen.

Nu får det fan vara nog.

Allting är fel fel fel idag och helst hade jag bara gått hem och sovit . Fan va jag hatar det här, jag hatar hatar hatar det här. FAN FÖR MIG, FAAN