Tänkte uppdatera lite från den här über vackra dagen. Skolan gick som den gick, känns faktiskt helt okej att stiga upp på mornarna nu. Hade lite sömnproblem i förra veckan, men saker och ting verkar ha ordnat upp sig i min skalle. Den enda lektionen som verkligen var tråkig var mattelektionen, förstår inte varför han envisas med att hålla mig kvar när hela min kropp skriker för att få gå därifrån. Jag hatar matte, har alltid gjort och kommer alltid göra och där med basta! Det enda positiva, och då menar jag ENDA, med dagens lektion var att Per lät oss gå tidigare.

Efter att ha suttit och väntat på mamma i jag vet inte hur länge åkte hon och jag till Kista. Kollade på "What happens in Vegas", SKAPLIGT bra film som rekomenderas att se! Dessutom är Ashton Kutcher som vanligt grymt snygg, enda nackdelen är att man får sån där kärleksångest efteråt. När filmen var slut sprang vi ut och shoppade loss, eller mamma shoppade loss ÅT mig. Inhandlade en sorts "mjukisdress" och nya pärlörhängen (då mina förra blivit... borttappade!!!!). Åt en grymt god pasta bolognese innan vi körde vidare till Outletten i Barkaby/Barkarby (har ännu inte lyckats lära mig vilken av stavningarna som faktiskt är rätt!?) där mamma inhandlade ett par nya skor åt mig. Lucky me, lucky me.

Har även luskat lite i mitt framtida sommarjobb hos papi. Blev underbart,fantastiskt, förvånad när jag insåg hur mycket jag faktiskt kommer tjäna om mammas misstankar stämmer. Nu blir det bara till att hoppas, och om jag känner mitt Öde rätt kommer jag bli lagom besviken. Men som sagt, det är fortfarande pengar och de behövs verkligen.

Nu funderar jag starkt på att vandra vidare till sängen min.

Keep your great mood sunny.

Miss Lilla Jag har varit alldeles på tok så duktig idag. Tro´t eller ej men efter mitt förra lilla inlägg gick jag faktiskt ut och power-walkade(!!!!), jag som alltid brukar dra mig från att göra saker jag planerar. Kom hem och käkade vad mamma påstår sig vara nyttigt till middag och sedan blev det raka vägen til duschen. Väl iordninggjord och helt dunder slut får Lina tillslut tag på mig "Kommer du ner till Liza eller?" Så på med klädsel och ännu lite walking ner till Liza. Väl där nere... ja vad gjorde vi egentligen? Vi... umgicks! Liza,Lina,Ida och Jag. Mina söta små flickor! 

Vid middagsbordet kom även mamma och jag fram till att vi ska åka till Kista imorgon och kolla lite bio tillsammans. Pratade om att kolla på "What happens in Vegas", eller mamma gjorde det och jag blev förvånad över att det var hon(!) som kom med förslaget. Sagt och bestämt, imorgon blir det Kista. Alltid lika trevligt.

Har ingen som helst anledning eller lust till att sitta här och vara emolicious. Därför blir min dagliga bloggning lite annorlunda. Hopefully you don´t mind. Nu ska jag kila ut till mitt rum, sitta och vara svartsjuk på tanken av att Liza och Lina sitter och myser tillsammans just nu och att de snart kryper till kojs i sällskap av varandra... jag då?  

Så när man äntligen slutar skolan kommer den stora frågan - vad händer nu? Jag har i stort sett aldrig, och då menar jag aldrig, någon lust till att dra mig hemmåt. Slutar alltid med att jag hamnar här med kaffe, kallt eller varmt. Såå efter skolan umgicks jag lite med Liza och försökte om och om få tag på hennes mamma - utan  vidare resultat. Istället ringde jag min moder och beklagade mig över att vi inte hade någon mjölk hemma, en urdålig ursäkt för att få skjuss hem.

OCH VAD händer när jag kommer hem? Jo, självklart hamnar jag här. Inte för att jag direkt kan klaga på min musik som pumpar i bakgrunden, men ärligt!!! Mitt liv framför datorn är helt klart värdelöst och jag funderar starkt på att lägga in ny musik i mobilen och gå ut för en powerwalk... hmm.. Jag får se hur jag gör.

Hörs och ses!

Ännu en dag på detta faboulusetta liv. Sitter i skolan och försöker trycka i mig massor av information om Rädda Barnen (därmed namnet på detta inlägg). Ska verkligen försöka göra mitt bästa imorgon och snacka lugnt och tydligt, men i min lilla värld kommer det aldrig att gå. Rösten kommer darra, händerna fippla med någonting som inte ens finns, blicken kommer att flacka och mina fötter kommer defenetivt trumma mot golvet. Synd att man inte var en riktig talare, då hade det möjligtvis kunnat bli ett bra betyg, well well.

Åter till mitt faboulusetta liv, jag och Lizasöt har kommit på världens mest underbaraste, briljanta, outvecklade plan om att förgöra en viss blogg-människa som finns uppkopplad 24/7 (inte för att jag är så fäst vid hennes blogg, har faktiskt aldrig besökt den... in hell att jag tänker skänka pengar till någon blåst liten blondin). Liza kommer klara det här perfekt, tro mig. Hon pratade även om att trycka upp ett X antal tröjor där en stor text förklarar hur mycket vi inte tycker om denna människa, låter det inte helt magnefikt!? Mmm-Mmm-Mmm...

Kanske har ni redan förstått att det här inlägget är något av en ironi, en kopia över hur dessa blogg-divor skriver för att få deras liv att låta intressant. Kan sätta en tusing på att de flesta är som vi, som jag, sittandes i skolan utan någon vidare lust till någonting, 0,75 kronor insatta på bankkontot och sådär lagom vilseledda över vad man ska försöka hitta på under dagens gång. En tusing, kanske inte... jag skulle därmed gå i konkurs.

Skapligt fantastiskt att du fortfarande finns (från då till nu) i mina drömmar och tankar. Lyssnar på en lagom emotionell, skön, lugn låt och drömma om att ligga i dina armar och bara vara, en typisk dröm som aldrig kommer att inträffa. Kanske är det just därför jag drömmer om det konstant.

Det sjuka i min lilla historia är att modern min har alldeles rätt, MR.A är och förblir skitsnygg, och ja han är oersättbar, och ja han kommer krossa många hjärtan med det där ansiktet och med den där kroppen. Visst låter det som om jag precis förklarat mc Dreamy? Kanske beror detta på att han ÄR min MC Dreamy. SUCK SUCK SUCK! ...

Nja okej, sitter nästan i solen iallafall. Känner mig riktigt duktig som var sist i sängen igår och först upp ur den imorse. Vaknade vid halv tio och kände att med solen skinande genom fönstret kunde man inte bara somna om och låtsas som om allt var för tidigt. Så jag gick upp, bläddrade minst trettio gånger genom tv kanalerna, försökte få i mig min frukost (som senare hamnade i soporna, smakade bara torrt) och TILLSLUT fick jag lite sällskap.

Idag kommer Linn till bålsta och jag kanske möjligtvis ska spela kubb med åtminstone Ida och Kalle. Får se vad dagen ger för resultat.

Adios.

Måste bara säga det här, fort och kvickt,  sverige kommer aldrig toppa eurovision igen! Lika bra att inse det nu, faktiskt!

Fortfarande känner jag mig skapligt förvånad över mig själv, kanske lite överdrivet förvånad sådär. Imorse när jag vaknade var en av de första gångerna som jag upplevde minnesförlust, jag visste att det någonstans långt bak i huvudet fanns ljusglimtar från gårdagskvällen men de gick otroligt segt för mig att se dom. Människor från här och var ringde och frågade hur jag mådde och jag hade ingen som helst aning om att jag pratat med dom under kvällen... men tydligen var fallet ett sådant.

Idag har det mesta runtomkring fallit. Pollen, blommor, regn, glåpord, frågor osv. I första hand har jag själv fallit, i mina egna ögon.

Vill ge ett extra tack till Ida, det jag sagt under dagen har bara varit sanningen och trots att du vägrar låta mig säga det säger jag det ändå : förlåt. Det är det minsta jag kan säga...